Den samlade kostnaden
som då drabbar det
svenska båtlivet blir
skyhög – närmare bestämt
omkring tre miljarder kronor.
Den här bomben briserade
för ett tag sedan vid en miljödebatt
på Allt för sjön i Stockholm
och den som tände på var miljöminister
Lena Ek.
Hon hade då fått information av docenten Britta
Eklund, Stockholms Universitet,
som har tagit fram en undersökning
av ett antal uppläggningsplatser
för fritidsbåtar runt den
svenska kusten.
Resultatet av
denna visade att det finns mycket
höga halter av tungmetaller
och organiska tennföreningar,
tribultyltenn (TBT), i marken på
båtuppläggningsplatserna.
Märkligt
nog visade det sig också att
halten av TBT var högre vid
markytan än längre ned i marken.
Anmälningstvång
Britta Eklund drar av detta slutsatsen
att dessa gifter kommer från
gammal färg på båtarnas skrov:
– Jag kan inte finna någon
annan anledning, säger Britta
Eklund till Båtliv.
Gifterna har
hamnat i marken när båtägarna
har skrapat rent sina båtar.
Miljöministern spär också på
de kommande besluten med att
avslöja att det kan bli aktuellt
med anmälningsplikt om miljöfarlig
verksamhet för båtklubbarna
om dessa inte kollar att klubbens
båtar är miljöcertifierade.
Detta innebär att samtliga
klubbmedlemmar som misstänker
att de har gammal och giftig
färg på sin båt måste undersöka
detta och åtgärda annars blir de
av med båtplats och uppläggning.
20 år gamla färger
Catharina Frisell, teknisk expert
på International Färg AB, ställer
sig mycket frågande till de slutsatser
och krav som kommer från
duon Ek/Eklund:
– Vi talar här om färger som
har varit förbjudna i drygt 20 år.
Man får inte glömma att dessa
färger har en begränsad verkningstid,
det är ju därför båtägarna
fick måla på varje år för att få
någon effekt mot beväxningen.
Det är dessutom så idag att det
är ytterst få båtägare som skrapar
bort all färg från båten, de
moderna självpolerande bottenfärgerna
bygger inte upp sådana
lager att detta är nödvändigt.
Vid en normal båttvätt, till exempel
med en högtrycksspruta, är det
troligen ingenting alls av gamla
giftlager som sprids till omgivningen.
Ekonomisk katastrof
Om miljöministerns propåer blir
verklighet kan detta bli en verklig
ekonomisk katastrof för
Båtsverige.
Båtliv har – mycket
schablonmässigt – tittat lite på
vad detta skulle innebära.
Det bästa sättet att avlägsna
gamla, giftiga bottenfärger är
utan tvivel av att blästra bort
dem med så kallad isblästring.
Detta kan också ske på plats på
uppläggningsplatsen med hjälp
av portabla utrustningar.
De företag vi tittat på och
som verkar i den här branschen
räknar med att det är ungefär en
dags arbete på en 30-fots båt att
få bort den gamla färgen.
Timkostnaden ligger på 3 000 kr och
till detta kommer sedan priset
för kolsyresnön och den är inte
billig.
Dessvärre slutar inte kostnaderna
där, det rentvättade
skrovet måste behandlas omgående,
antingen med epoxifärg eller
med den nyare metoden, kallad
nanoblockering.
Vi har alltså inte räknat för
högt då vi satte priset per båt till
10 000 kr, snarare ligger det
långt ned i underkant.
(saxat ur båtliv 2•2013)
